Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

The field of work and employment is constantly undergoing changes. In order to help organizations to adjust to new conditions, different models for organizing have been developed. Many of these models are spread worldwide, due to the need for organizations to meet demands of flexibility and efficiency. In this study, a small number of models, which contains solutions of how to organize work in Human Resources, have been selected. The author and scientist Dave Ulrich, who has had a large influence on the development of the work in Human Resources, originally founded these models.The aim of this study was to examine how these models were functioning, in reference to the different departments of Human Resources labor within the township of Uppsala.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka företeelsen gemensamt värdeskapande i relationen mellan kongressarrangörer och beställarna. En trend är att företag i allt större utsträckning involverar kunden i värdeskapandet. Vi vill undersöka i vilken utsträckning gemensamt värdeskapande förekommer vid skapandet av en kongress och vidare hur det tar sig uttryck i själva skapandeprocessen. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar och skapar förutsättningar för gemensamt värdeskapande?Hur gestaltas gemensamt värdeskapande mellan kongressbyrånoch beställaren?Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med kongressarrangörer och beställare av kongresser.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Studien syftar till att undersöka och analysera flera olika varumärkens möjligheter att samsas i en stor koncern, samt hur man på bästa sätt exponerar dessa varumärken i ett gemensamt showroom.The purpose of the study is to explore and analyze a variety of brands ability to combine in a large group and how to expose these brands the best in a combined showroom..

Denna studie behandlar hur företaget Gällöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprätta långsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa ställs högre krav på att bibehålla befintliga kunder och återta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser där varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett värde som främjar att långsiktiga relationer upprättas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar.Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillämpas där det empiriska underlaget består av intervjuer med personer inom Gällöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat påvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprättande av långsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som Gällöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbättra sitt arbete med att upprätta långsiktiga kundrelationer..

Kunder a?r idag mer aktiva vad ga?ller ha?llbar utveckling och sta?ller krav pa? att fo?retag ska genomfo?ra ha?llbarhetsaktiviteter. Da?rfo?r fokuserar denna studie pa? hemelektronikkedjors ha?llbarhetsaktiviteter och vikten av att involvera kunderna i dem, fo?r att skapa merva?rde fo?r ba?da parter. Syftet a?r att underso?ka om den externa marknadsfo?ringen av ha?llbarhetsaktiviteter na?r kunden samt om det lo?fte som ges uppfylls i den interaktiva marknadsfo?ringen med dem.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet med undersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts mot samhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar på hur omvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

I rapporten undersöks problemställningen ?Hur kan teorin om Gemensam grund och specifikt ?gemensamt avslut? bidra till en ökad förståelse för betydelsen av social interaktion i flexibel undervisning via datorförmedlad kommunikation?? i en fallstudie med fokus på videokonferenssystem vilka används i lärandemiljöer. Resultaten som framkom tydliggjorde att då ett sociotekniskt glapp uppstår tvingas studenterna att skapa alternativa strategier för att kunna uppnå just det här gemensamma avslutet. Därmed uppvisar också resultaten att drivkraften att uppnå gemensamt avslut inte endast är stark vid kommunikation som sker ansikte mot ansikte utan även vid datorförmedlad kommunikation. Fallstudiens resultat kan därmed ses som ett bidrag till grundforskningen i det att betydelsen av att uppnå gemensamt avslut vid datorförmedlad kommunikation uppvisas, vilket också förstärker betydelsen av Clarks (1996) teori om gemensam grund.